Tårarna rinner och stämningen är inte på topp, men nu sitter vi i bilen påväg hem. Min bror är kvar i Karlstad och det känns påriktigt som att vi glömt något. Dock är det såhär livet är och jag får leva med det. Det kommer kännas svinigt tomt hemma utan honom och jag kommer sakna honom massor, men han kommer ha det sjukt kul där. Världens bästa bror, vad jag tycker om dig.